thaiskoleutlärning?

   Idag hade vi en intressant diskussion med läraren (som är thai) om en viktig sak i grundskolan för thaifolk. Man får nämligen inte fråga läraren om man inte förstår. Gör man det får man ett svar typ: "jaså, du lyssnar inte på vad jag säger?" av läraren. Eleven blir liten som en mus och kryper skrämt ihop i stolen. Varpå kompisen viskar "varför frågade du, pucko!". Det är format så att läraren är allsmäktig och kan allt, det är enkelriktat och ingen får fråga någonting.

   Ungarna får således ett tänk där man inte ska fråga och inte diskutera. Man lär sej vad läraren säger, inget annat. Detta leder i sin tur att man blir mindre nyfiken. Man undersöker inte, man analyserar inte, man låter saker vara som dom är utan att undra om det går att göra bättre. Jag tycker att det stämmer väl in på många thaifolk som bara "gör det dom gör". Dom har inte lärt sej att man kan ändra på något dåligt och göra det till ett bättre läge för sej själv eller för sin familj tex. Det är väldigt synd att det är så. Jag antar att det gäller för merparten av Asien.

   En liknelse har min klasskamrat från USA. I hans thaifamlijs hemby hamnar han titt som tätt. Han hjälper gärna till på engelskalektionerna i den lokala skolan. Han säger åt ungarna att fråga så mycket ni orkar så ska jag svara så bra jag kan, och han är väldigt omtyckt för det. Samma skola har en Indier som också är engelskalärare, han gör helt tvärsom. Ungarna vågar inte fråga, han blir sur och arg och säger åt dom att han minsann har rätt!!
    I Sverige och västvärlden får vi lära oss tidigt att fråga och undra. "ingen fråga är för dum" heter det ju.  Jag hoppas verkligen att det går att ändra detta synsätt för nästkommande thaigenerationer. Dom skulle kunna lära sej så mycket mer på bara rätt attityd gentemot kunskap. Om dom bara fick.

   Ska tillägga att vi får fråga hur mycket vi vill för vår lärare, och det är mååånga frågor. Vi bollar och undrar och försöker lösa tillsammans och har jättekul!  :-)