mulet

   Samma väder fortfarande här, mulet varje dag. Gråtunga moln nära backen och regnar gör det. Just nu spelar det ingen roll, jag sitter mest och väntar. Väntar på den lilla blåa boken så jag ska kunna jobba. Jag har snöat in lite grann i det här Limbot. Hjärnan loopar alla möjliga scenarion. Mina vänner säger att det ordnar sej och det gör det nog också. Men det är dryyygt att vänta... Träffade advokaten idag, alla dokument är kompletta och är inskickade nu för godkännande på högsta ort. Finns ett liitet aber dock. Dom senaste fotona som togs på mitt kontor - alltså Jules restaurang - visar bilder av själva restaurangen också. Inte bara skrivbordet med dator och sånt. Nu har labour fått för sej att jag måste ha licens för mat-utskänkning också....jag tar sej för pannan...Jag använder bara ju hans kontor, inte restaurangdelen, det måste dom väl kunna förstå? Snacka om Thailogik...

   Kraftpromenerar (powerwalking?) nästan varje dag nu nere på stranden, mellan 7-9 km varje gång. Foten blir bättre o bättre. underbar känsla ska jag säga. Ska börja jogga på fredag lite lätt. Har jättebra skor till asfalt.

   Men först blire Bangkok! Vi åker imorrn onsdag ett gäng på 6 gubbar och kommer tibax på torsdag. Vi har lite olika grejer att pyssla med, för min del så ska jag in i chinatown och leta musikaffärer samt kolla en bra deal på ett PA. Proplugin heter dom, har väldigt vettiga priser verkar det som. Sen möts vi upp nånstans och tar en matbit med rairai som efterrätt, det ska bli himla kul!

   Samsungtelefonen gick att laga men då raderar man minnet, det gick inte att få ut, inte ens separat. Fan också, jag grämer mej för att jag inte gjort backup ordentligt. Hade massor med foton, noteringar etc som bara är borta. En svårtsmält läxa vart det...Dom ville ha över 8000 Baht för att laga den, då kan jag lika väl köpa en ny. Det var ju datat som var viktigt. Blir en tung utgift. Plus att jag ska betala advokaten och sen förnya Visumet snart. Det blir mkt pengar som ska ut på ett bräde nu...pust...

    Men allt detta är värt det, så fort jag börjar jobba. Det blir som ett lappkast och nerför slänten med fulla rullar, släpp stavarna, vik ihop och kör järnet bara. Man glömmer jobbiga tider fort som tur är, iaf jag...

msg!

Fick ur ett foto till slut från reservtelefonen, hälsar till Krille med det..   ;-)